Förra helgen när jag fick startplats till Sthlm Marathon blev det förändring på träningen. Jag genomförde sista långpasset under söndagskvällen, 28km runt Drevviken. Nu är det bara underhållande löpning som gäller.
Åter till tävlingen. Min arbetsplats domineras av något äldre människor men inte visste säkert hur konkurrensen såg ut. Jag siktade på kanske en top 10-20-placering. Jag placerade mig långt fram inför start och hoppades på att kunna haka på de snabba en bit i alla fall. Efter 2km låg jag 5.a och hade tagit rygg på en kille som höll bra fart. Vi körde på någon km till innan han började sakta ner. Jag växlade ner och gick om. Jag sa åt honom att hänga på mig och det gjorde han. Strax innan varvning var det en ridstig som skulle följas. Problemet var att man fyllt på stigen med ett tjockt lager grus. 500m senare kom man upp på asfalten igen. Benen hade fått sig en omgång o svarade inte . Jag hittade i alla fall en ny rygg att hänga på, 4.an. Lite vatten i varvningen och sedan full fart igen. 4.an vände sig om, 10m framför. Jag ropade att han höll en bra fart. Men direkt efter min kommentar började killen sakta in. Jag vet inte om han blev orolig och nervös. Några minuter senare var även han passerad. Pallplats, håll i nu!!! Jag höll koll bakåt och försökte trycka på vad det gick. När det var 600m kvar insåg jag att det kommer gå vägen. 40.18 blev sluttiden. Hade man sluppit gruset hade jag nog klarat sub40. Jag är ändå nöjd över mitt lopp, det blev ju pallplats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar